Sundsvalls kommun firade nationaldagen med palestinsk nationalism

 

Den 6 juni på Sveriges nationaldag firade Sundsvalls kommun nationaldagen tillsammans med 591 nya medborgare. De nya medborgarna bjöds på en uppvisning i typisk svensk traditionsenlig avsaknad av sund nationalism. I stället välkomnades de  som medborgare i Sverige med extrem palestinsk nationalism i form av dans till nationalistisk sång.

De nya medborgarna i Sundsvall bjöds den 6 juni in till kommunens stadshus för att lyssna på tal av politiker i kommunen och sång från en svensk idolkändis. De fick också delta i plikttrogen nationalsång och hela 5 minuter med svensk folkdansring. Resterande danstid i programmet, totalt runt 30 minuter upptogs av palestinsk och västafrikansk dans men mest av allt palestinsk dans, så kallad dabke.

Man skulle kunna tänkt sig att Sundsvalls kommun hade hämtat in en palestinsk danstrupp från byggden. Men nej  den palestinska danstruppen till skillnad från  den västafrikanska är inte lokalt förankrad. Så kommunen använde skattebetalarnas pengar för att hämta in den palestinska danstruppen från utlandet.

Den palestinska dansföreningen, Moria Dance Theater, hade nämligen tagits in från den tyska huvudstaden Berlin. En del av firandet i Sundsvalls stadshus har filmats och lagts ut på Youtube (se nedan). I klippet kan man se Moria Dance Theater dansa till ett populärt palestinskt folkmusikstycke  som heter  Ally Al-kofiye ( ”höj koffia-halsduken”) med sång av den kände palestinske Arab Idol-vinnaren Mohammed Assaf från Gaza. Låten Ally Al-kofiye  har en våldsbejakande nationalistisk text. När låten börjar tror man dock att det är en bröllopslåt eftersom den tar upp vissa sångbegrepp som förekommer på arabiska bröllop. Men sedan förändras låttexten och fylls av revolutionär och våldsbejakande nationalism. Här följer några av textraderna översatta från arabiska till svenska:

”Och låt (gevärs)krutet jubla och göra det mer kul/söta det”

”Res flaggan i Ramallah och Berg av Eld ( Nablus)
Ditt stolta pannband är en symbol för beslutsamhet och insisterande
Det första (gevärs)skottet berättar om resten av färden” 

Låten fortsätter: ”Vi ska vänta på signalen oh hemland, på stridens dag segerns stigar vi tänder”.

På Youtube kan man finna flera videoklipp med sången. Innehållet i dessa är ofta våldsbejakande. Så det är ganska självklart att sången har en  våldsbejakande betydelse. De element av bröllop som finns i sången talar inte om bröllop  i detta liv utan om det bröllop som väntar de som dör i våldsbejakande strid, blir martyrer och kommer till paradiset.

På sin facebooksida har Moria Dance Theater skrivit på arabiska om föreställningen i Sundsvall:

”Backa inte, tveka inte låt dem vara okunniga och håll ditt huvud högt, lär dem vad nationalism betyder, lär dem hur man är stolt med sin koffia-halsduk”.

 

Jag är mycket tveksam till om det är den här typen av välkomnanden och integration som gynnar Sverige och nya medborgare. Förtjänar inte nya medborgare bättre? Är detta att hantera skattebetalarnas pengar på ett ansvarsfullt sätt? Sänder det rätt signaler till nya och gamla medborgare i detta land? Hade Sundsvall inte mer egen kultur att erbjuda de 591 nya medborgarna än att de måste hyra in underhållningen från Tyskland?

Kommunen har nu gjort klart för de nya medborgarna som kunde arabiska under nationaldagsfirandet att det är okej att sprida våldsbejakande och extremnationalistiska budskap som, om de hade varit på svenska,  förmodligen skulle ha ansetts vara  helt oacceptabla av kommunen. De är fortfarande oacceptabla.

 

källor:

https://news.cision.com/se/sundsvalls-kommun/r/sundsvall-firar-591-nya-svenskar,c2536366

https://www.facebook.com/Moria-Dance-Theater-1819312108394757/

 

Denna blogg tar avstånd från eventuella våldsbejakande budskap som i text endast återges för att referera till, synliggöra och problematisera samt kritisera våldsbejakande extremism.

Razan Al-Najjar, var hon en sjukvårdare, martyr, aktivist eller terrorist?

Razan Al-Najjar heter en volontär sjukvårdare som arbetade med att vårda skadade vid Gazas återvändarmarsch. Hon dog på fredagseftermiddagen under oroligheter vid gränsen mellan Gaza och Israel efter att ha blivit skjuten av IDF. Israel utreder händelsen och nu sprids bilden av Najjar som en oskyldig ängel och martyr, ett offer för hänsynslös beskjutning från IDF. Men är det hela bilden?

En nära släkting till Najjar ska ha  varnat henne för att gå  mot stängslet som skiljer Gaza från Israel  men hon  hade vägrat lyssna och meddelat släktingen att hon inte var rädd för döden. Detta skriver  de israeliska tidningarna  Times of Israel och Ha-Aretz.

Men varken israelisk media eller internationell press  har tittat på vad Najjar skrivit på sin facebooksida. På facebooksidan framstår hon som en aktivist och lägger ut flera idolbilder på sig själv med Al-Aqsamoskén och klippdomen på Tempelberget i Jerusalem. Hon har även lagt ut en bild på en man som bär ett gevär och gör en gest som att han är redo att offra sitt liv.

Razan Al Najjar har lagt ut denna våldsbejakande bild, en man redo att offra sig med vapen i hand. Bildtext lyder ”Oh Allah, hjärtat är klart men det finns ingen lycka” Kommentaren kan tyda på ett suicidalt beteende.

På en annan bild från 22 april håller hon en nyckel, symbolen för palestinska arabers  dröm att ”återvända” till platser i Israel där deras förfäder ska ha levt innan Israel bildades 1948 och krig initierades av omgivande arabstater mot den judiska staten.  På nyckeln står det ”jag återvänder”.

Najjar kommenterar bilden med följande ord:  ”Vi börjar våra budskap till er som krigare och avslutar dem som segrare
Återvändarmarschen
Razan Al-Najjar”

En senare bild från i maj visar Najjar kamouflerad i en keffiah, en palestinsk sjal och Al-Aqsamoskén som brinner på Tempelberget i Jerusalem. Najjar kommenterar bilden: ”  Jag är den som kämpar på slagfältet ensam, Jag är armén för mig själv , jag är min armés svärd.”

Najjar gillade den palestinske presidenten Mahmoud Abbas  och lade ut flera bilder på honom på sin facebooksida. Bland annat en bild på Abbas där han läser en artikel med en antisemitisk karikatyr. På facebook har flera martyraffischer lagts ut med  Najjars bild och med Fatahs emblem.

Det är möjligt att Najjar var en fredlig volontär sjukvårdare och helt oskyldig när hon dödades. Men det kan också vara så att hon faktiskt försökte göra en symbolisk våldsbejakande handling när hon väl kom nära stängslet. Vi kan inte veta. Bara IDF och Najjar själv vet. Men det vi kan veta är att hon inte bara var en volontär läkare. Hon var i allra högsta grad en aktivist och såg sig själv som en krigare på ett slagfält. Det är ju hennes egna ord.

IDF meddelar att man under fredagens upplopp vid gränsen mellan Gaza och Israel ”reagerat  med medel för att upplösa upplopp  och opererar i enlighet med reglerna för engagemang.” Najjars död utreds av IDF.

Mänskliga Rättighetsdagarna vill inte låta mig tala om palestinska barns rättigheter

Mänskliga Rättighetsdagarna har återigen förvägrat min civilsamhällsorganisation Perspektiv på Israel att medverka på MR-dagarna, med hänvisning till att man inte får  ”ensidigt företräda en stats intressen”. Här menar man att vi företräder staten Israel vilket är helt felaktigt.

Vi erhåller varken bidrag från staten Sverige eller staten Israel, inte heller erhåller vi bidrag från någon israelisk organisation. Vi företräder svenska civilsamhället utan ett öre från någon stat men med hundra procent volontärt engagemang för mänskliga rättighetsperspektiv på konflikten i Mellanöstern.

Våra åsikter sammanfaller inte alltid med Israels och inte alltid med Sveriges. Våra åsikter är våra byggda på de studier vi utför om antisemitism och våldsbejakande extremism och Sveriges inblandning i detta.

Jag företräder ingen stat, jag företräder en sekulär och demokratisk värdegrund.
Det min installation skulle tala om på MR-dagarna var palestinska barns utsatthet för nationalreligiös våldsbejakande propaganda.

Men man är rädd från arrangörens sida att jag ska avslöja Sveriges roll i detta och kopplingar till några islamistiska organisationer (Ibn Rushd, Islamic Relief) som arrangerar MR-dagarna.

Eller svenska politikers roll.
Dessutom vill jag påminna om att MR-dagarna förra året hade bjudit in den svenska staten i form av Regeringskansliet att deltaga och stå och sprida propaganda.

I vems intresse var Regeringskansliet där? Jo i en stats intressen, den svenska staten, som civilsamhället ska granska och inte samverka med.

Så om Regeringskansliet kan deltaga så skulle i princip vilken stats representation kunna göra det som helst.
Lite löjeväckande blir det också när arrangören säger att homofoba budskap ej får sändas ut samtidigt som flera deltagande organisationer minst sagt är passiva när det gäller hbt-rättigheter i Mellanöstern, Afrika och många andra områden.

Hallå Ibn Rush är medarrangör och Islamic Relief är en terrorklassad organisation som fått ställa ut.
Båda dessa har enligt statlig rapport kopplingar till islamistiska Muslimska Brödrarskapet(MB) . Hamas tillhör även samma organisation. Hamas är terrorklassat av EU och FN.

Vi behöver bara tänka en sekund för att förstå att dessa syskon i MB inte står för hbt-rättigheter eller intar demokratiska hbt-perspektiv grundade på just det: mänskliga rättigheter.

Rasism får inte heller spridas enligt MR-dagarna. Medarrangören Ibn Rushd har dock själv anklagats för att vara inblandad i antisemitiska sammanhang – inte minst av SKMA.

Jag har blivit orättvist behandlad och jag anser detta är diskriminering men framförallt handlar det om rädsla att de mäktiga Goliats ( Regeringen och dess civilsamhällsorganisationer) ska falla för en liten sparsamt finansierad volontär och helt oberoende grävande tankesmedja som kan ta bort bindeln för ögonen på folk och avslöja att kejsaren är naken.

Tobias Petersson
chef för tankesmedjan Perspektiv på Israel

Så här lyder reglerna för medverkan på MR-dagarna:

”Grundläggande principer för medverkan på Mänskliga Rättighetsdagarna
Mänskliga Rättighetsdagarna är ett arrangemang som sprider kunskap och kännedom om principen om alla människors lika värde och rättigheter med utgångspunkt från FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det tar avstånd från allt våld och hot om våld och vill skapa en trygg arena för samtal och diskussioner.
Rasistiska, xenofobiska, sexistiska, homofoba eller i övrigt diskriminerande eller illegala budskap har inte en plats på MR-dagarna.

Arrangemanget är inte heller en plats för spridande av partipolitiska budskap eller för en stats ensidiga uppfattning om MR-situationer eller kränkningar. Därför tillåts inte politiska partier, ambassader eller organisationer som ensidigt företräder ett partis eller en stats intresse att arrangera program eller presentera utställningar.

Vi välkomnar statliga och politiska företrädare i samtal arrangerade av oberoende organisationer, men förbehåller oss rätten att i dessa samtal utkräva ansvar och att diskussionen har ett rättighetsperspektiv.

Programarrangörer, utställare eller medverkande i programpunkter på MR-dagarna förväntas ställa sig bakom dessa grundläggande principer. MR-dagarnas kansli har rätt att tacka nej till arrangörer där det finns stark misstanke om att dessa principer inte följs eller kommer att följas.”