Frihetsteatern i Jenin är ett kulturcenter som får svenskt bistånd. Nyligen fick teatern dela på runt 40 miljoner kronor i bistånd från Sverige tillsammans med andra liknande palestinska kulturorganisationer i Palestinian Performing Arts Network. I nätverket ingår flera tveksamma kulturinitiativ som förespråkar kulturell och akademisk bojkott mot Israel (PACBI), en form av BDS. Att teatern som får svenskt bistånd sysslar med BDS är problematiskt i ljuset av att utrikesminister Margot Wallström enligt israelisk media ska ha meddelat Israel via moderatledaren Anna Kinberg Batra att hon som utrikesminister inte stödjer den kritiserade BDS-rörelsen.
Nu sätter Frihetsteatern upp pjäsen Images From the Life of Ghassan Kanafani som handlar om terrororganisationen PFLP:s framträdande talesperson. Kanafani är en av männen bakom en av de värsta terrorattackerna i Israel, flygplatsmassakern i Lod år 1972. 26 personer dog och ett åttiotal skadades i massakern utfördes av japanska kommunister på uppdrag av PFLP. Kanafani skrev också novellen Att återvända till Haifa, som handlar om ett palestinskt par, en man och en kvinna, som återvänder för att se sitt hus efter att ha lämnat staden Haifa under kriget år 1948. I Haifa träffar de en judisk kvinna och hennes son som flyttat in i vad som en gång var deras hem. Sonen visar sig vara parets egen son som de lämnat kvar när de begav sig av från staden. Han har vuxit upp som jude och känner inget för sin biologiska familj.
Ju längre det arabiska paret stannar i huset som de gästfritt fått besöka, desto större blir ilskan hos den palestinske mannen mot de som nu bebor huset. Han har tidigare varit negativt inställd till att hans andre son gått med i en terrororganisation men anser efter att ha besökt den judiska familjen att väpnad kamp är enda vägen framåt. Kanafanis novell är alltså en propagandaskrift för terrorism och han är ständigt hyllad av terrorister.
Frihetsteatern har satt upp en rad kontroversiella pjäser tidigare. Jag har redan skrivit om Frihetsteaterns uppsättning The Siege som bygger på terroristers vittnesmål gällande ett gisslandrama utsatte kristna för i Betlehem. Frihetsteatern har kallat terroristerna för ”kämpar”. Nu beskriver regissören till Images From the Life of Ghassan Kanafani terroristförfattaren Kanafani som en som ”älskade livet” och hade ”kärlek och omsorg för människor, särskilt för barnen.”
En annan pjäs är The Island som är en palestinsk version av en pjäs om fångar i apartheidens Sydafrika. Men i Frihetsteaterns version är det palestinska ”politiska fångars ” fängelseliv i Israel som skildras. Den palestinska versionen handlar om människor som begått vålds- och terrorhandlingar. Palestinska terrorister likställs därmed med de fredliga sydafrikaner som bekämpade apartheiden i Sydafrika genom sabotage men utan att attackera civila.
Frihetsteatern har två facebooksidor. En arabisk och en på engelska. På den arabiska facebooksidan avslöjar teatern att dess styrelseordförande Bilal Al-Saadi har varit arresterad under både första och andra intifadan. Att teatern har kopplingar till personer som suttit eller sitter i israeliskt fängelse styrks också av pro-palestinska Palestine Monitor som skriver att flera av de främsta medlemmarna på Frihetsteatern har varit fängslade i Israel.
I detta inlägg på Facebook meddelar Frihetsteatern att Al-Saadi varit arresterad av Israel under bägge intifadorna.
Al-Saadi är också medlem av Folkets Tjänstekommitté i Flyktinglägret i Jenin. Kommittén hyllar ständigt palestinska terrorister som är fångar i Israel. Även Frihetsteaterns pjäser hyllar som tidigare nämnts ”fångarna” och på sin arabiskspråkiga facebooksida har teatern också saluterat dessa.
Bilal Al-Saadi längst ut till höger på bild leder Frihetsteatern och är med i Folkets Tjänstekommitté i flyktinglägret i Jenin.
I detta inlägg på Frihetsteaterns arabiska Facebooksida saluteras terrorister i israeliska fängelser.
Frihetsteatern ägnar sig dessutom åt att gestalta israeliska soldaters påstådda attacker på ”fredliga” fredsaktivister. Det hela är mycket finurligt skildrat i dokumentärform så att man nästan kan tro att det är en dokumentär som man ser på.
Frågan är om svenskt bistånd skall gå till teaterföreningar som hyllar medlemmar av terrororganisationer och som saluterar palestinska fångar som begått terrorhandlingar. Dessutom kan man fråga sig hur mycket vår utrikesministers ord om att hon inte stödjer BDS är värt, när bistånd går till organisationer som stödjer BDS.