”Fotboll ska förena människor och inte splittra människor”, sa FIFA:s ordförande Sepp Blatter vid ett besök i Israel tidigare i maj. Han verkar inte vara ensam om den åsikten. Efter kritik från flera av FIFA:s fotbollsförbund, släppte palestinska fotbollsförbundets ordförande Jibril Rajoub i fredags förslaget att FIFA ska stänga av Israel från världsfotbollen. Det är förstås glädjande för FIFA:s anseende att det palestinska försöket att göra politik av fotboll misslyckades.
Det finns också andra som velat göra politik av fotboll. Den internationella BDS-rörelsen har varit mycket pådrivande för att FIFA ska utesluta Israel från fotbollens världsorganisation. Ett av rörelsens argument har varit att Israel bedriver apartheidpolitik och därför måste landet bojkottas i alla sammanhang. Men BDS-rörelsens påståenden är inte förankrade i verkligheten utan bara i deras propagandarörelse. Att påståendena inte stämmer kan man till exempel se inom israelisk fotboll, där araber och judar spelar i samma lag. I Israels nationallag spelar israeliska araber som Taleb Tawatha, Hatem Abd Elhamed och Moanes Dabour. Många arabiska spelare har blivit stora fotbollsstjärnor i Israel och flera av dessa har fått en internationell fotbollskarriär. Maccabi Tel Avivs fotbollslag har också markerat tydligt mot eventuella rasistiska yttringar från fotbollsfansen genom en antirasistisk kampanj. Likt FIFA väljer israelisk fotboll att förena människor istället för att splittra dem.
Maccabi Tel Avivs kampanj mot rasism: