Drusiska Gyda Abu Aoad från Golanhöjderna satsar på Israel, väljer bort arabvärlden

Gyda Abu Aoad var nyligen med i Israels  stora TV-sända talangjakt  ”Eyal Golan Kore Lachem” (Eyal Golan kallar er) där hon hamnade tvåa. Nu satsar den arabisktalande drusiska sångtalangen från de omstridda Golanhöjderna på en sångkarriär i Israel.

Abu Aoad berättar för israeliska sajten mako.co.il att hon kommer från Golanhöjderna och tillhör den drusiska befolkningen.  Området  som tidigare tillhörde Syrien har efter krig annekterats av Israel. FN  och flera stater anser dock att området inte tillhör Israel utan är ockuperat. Syrien gör fortfarande anspråk på området. Länge har också druserna i Golanhöjderna identifierat sig med Syrien, bara en minoritet har sökt israeliskt medborgarskap. För några år sedan åkte druser från Golanhöjderna för att tävla i Arab Idol i grannlandet Libanon. Men nu håller saker och ting på att förändras. Abu Aoad vars förstaspråk är arabiska , väljer liksom allt fler druser i Golanhöjderna att känna samhörighet med Israel.

-Mitt mål är att göra succé här.  Jag  känner mer anknytning till den här platsen än till arabvärlden, säger hon till mako.co.il.  Det finns något i det israeliska samhället som passar min personlighet, förklarar den drusiska sångtalangen.

I Abu Aoads hemby Bukaata  talas det mest arabiska men genom den israeliska talangtävlingen som hyllar Israels och arabvärldens orientaliska musik har  Abu Aoad kommit mer i kontakt med hebreiska och det judiska samhället.  Nu försöker hon därför lära sig kommunicera bättre på hebreiska.

Från familjen är stödet delat. Abu Aoads pappa stödjer hennes karriärval medan mamman som är religiös menar att dotterns val av yrke är oacceptabelt.

I finalen av TV-serien Eyal Golan Kore Lachem sjöng Abu Aoad den hebreiska fredssången ”Shir ha-Shalom” och kom tvåa. Vann gjorde de israeliska tv-tittarnas favorit Bar Cohen. I  tävlingen var Abu Aoad inte den enda drusiska sångtalangen. Även tävlingsdeltagarna Loai Ali och Ibad Etila delar hennes drusiska tro.

Abu Aoad  berättar att hon  sedan hon blivit TV-kändis möter både araber och judar som uppskattar henne och vill skaka hennes hand. Men  hon  medger också att folk skriver elaka saker till henne och försöker göra politik av hennes medverkan i tv-programmet. De har dock inte en chans.

-Den som försöker dra in mig i en politisk diskussion kommer att misslyckas. Jag är här för konsten och musiken, avslutar Abu Aoad.

 

Den ”humanitära stormakten” har inget inflytande på Abbas

Utrikesminister Margot Wallström skriver idag i ett svar på en skriftlig fråga från Björn Söder (SD) att regeringen är tydlig i dialogen med företrädare för Palestina om vikten av att ta avstånd från våld och hatpropaganda. Men i själva verket  har Wallström misslyckats med att upprätta en tydlig dialog om våldsbejakande extremism  med  den palestinska befolkningen och dess ledarskap med president Mahmoud Abbas i spetsen. Sverige har i realiteten inget inflytande på palestinska politiker. Sverige är ingen humanitär stormakt.

President Abbas har gjort ett nytt uttalande på Facebook om att ”martyrernas” (terroristernas) blod och deras uppoffringar inte kommer att vara förgäves utan kommer att vara rätt väg för etablerandet av en oberoende palestinsk stat”.  Detta uttalande för våldsbejakande extremism har fått  riksdagens andre vice talman Söder att ställa en skriftlig fråga till utrikesminister Wallström om vilka åtgärder utrikesministern konkret vidtar för att i dialog med Palestinas företrädare tydligt ta avstånd från och förkasta Abbas uttalande. Tidigare har Wallström under en riksdagsdebatt konstaterat ”att Abbas har gjort det till sin livsuppgift att ersätta våldets väg med diplomatisk kamp”.

Wallström menar i sitt svar till Söder att hon sedan tidigare har tagit avstånd från våld mot civila i ett anförande i FN:s säkerhetsråd och i en debattartikel i israelisk media. Hon skriver att hennes fördömanden har gällt ”såväl när palestinier som israeler har utfört dåden”.  Utrikesministern påpekar även att hon har betonat vikten av att skyldiga ställs inför rätta.

Wallström avslutar sitt svar med att konstatera att ”regeringen också är tydlig i dialogen med företrädare för Palestina om vikten av att ta avstånd från våld och hatpropaganda.”

Vad ska jag säga om Wallströms svar? Först och främst  bör det sägas att generella uttalanden mot våld i FN och i israelisk media  hjälper föga när det är palestinska ungdomar och unga vuxna som utför terrorhandlingar mot israeler. Därför borde Wallström vända sig till  den palestinska befolkningen genom palestinsk media istället för att gå till israelisk media. Utrikesministern borde framföra att Sverige som biståndsgivare ställer krav på det palestinska ledarskapet, civilsamhället och varje palestinsk invånare att de arbetar för en genuin fred med Israel och för demokrati i de områden som styrs av den  Palestinska myndigheten, för att svenskt bistånd och förtroende fortsättningsvis ska kunna erhållas. Men  inte har Wallström framfört sådana krav offentligt.

Samtidigt  har biståndsminister Isabella Lövin  i dagarna kommit med ett svar på en skriftlig fråga från riksdagsledamoten Boriana Åberg (M).  Åberg har frågat biståndsministern hur hon avser se till att svenskt bistånd inte går till att finansiera olika ersättningssystem till dömda terrorister eller deras familjer. Förutom att biståndsministern i sitt svar nekar till att biståndsmedel från Sverige går till stöd till palestinska fångar i israeliska fängelser, hävdar hon också att Sverige fördjupat sina relationer med Palestina.

Mot bakgrund av att den självutnämnda ”humanitära stormakten” Sverige  ”fördjupat sina relationer” med palestinska företrädare  och att regeringen har en ”tydlig dialog” med  dessa  om vikten av att ta avstånd från våld och hatpropaganda, så är det ytterst märkligt att det palestinska våldet fortsätter, att Abbas fortsatt uttalar sig för våldsbejakande extremism och att hatpropagandan inte tycks ta slut eller ha minskat.

I ärlighetens namn struntar den stora majoriteten svenska politiker i palestinska ungdomar vars liv förgiftas med anti-judisk hatpropaganda, medan svenskt bistånd flödar in till de som förgiftar ungdomarna med hat. Egentligen bryr sig den svenska regeringen inte ett skvatt om att bekämpa våldsbejakande extremism och rasism. Regeringen är inte mäktig och har inget inflytande. De vet att om de skulle börja villkora biståndet så skulle bilden av den belånade och uppblåsta ”humanitära stormakten” Sverige vittra sönder och inför allas ögon krympa till den ynkedom den är.

Men masken går inte att hålla uppe hur länge som helst. Någon gång kommer det svenska folket inse hur oärligt svenska politiker hanterar våldsbejakande extremism och hur  regeringen slösat upp skattebetalarnas pengar på att göda terrorism. När terrorn når Sverige kommer folk på allvar att börja diskutera terrorism och utkräva ansvar från politikerna. Då kommer svenska politikers inställning till terrorism, bland annat palestinsk, att avgöra vilka som får svenskarnas förtroende att leda landet. Inte kommer det att vara politiker och partier som valde att inte göra allt i sin makt mot all terrorism, som kommer att få fortsatt förtroende.

(bild:Abbas möter  Hamas terroristledare Khaled Mashal)

 

Motion för ursprungsmärkning av export från bosättningar motsägs av fakta

Socialdemokratiska riksdagsledamoten Lawen Redar har under höstens motionstid lämnat in en motion som propagerar för ursprungsmärkning av varor från bosättningar på Västbanken. Syftet med ursprungsmärkningen är enligt motionären bland annat att avråda företag från samröre med bosättningarna och ”att verka för en tvåstatslösning byggd på 1967 år gränser med Jerusalem som gemensam huvudstad.” Påståenden om situationen i Gaza tas upp i motionen men bestrids av oberoende officiella källor.

Det är viktigt att granska vad politiker skriver i sina motioner, skriftliga frågor, interpellationer och debatter. Stämmer deras påståenden? Anger de källor? Riksdagsledamoten Lawen Redar tar upp Gazas export i sin nya motion som förespråkar ursprungsmärkning av produkter från israeliska bosättningar ( judiska samhällen i Judéen och Samarien ) . Hon skriver:”Sedan år 2011 är all export förbjuden från Gaza till Israel, Västbanken och Jordanien”. Men stämmer det? Export av varor från Gaza har pågått på lågintensiv nivå sedan 2007, enligt den propalestinska israeliska organisationen Gisha, Legal Center for Freedom of Movement. Gisha skriver bland annat följande om exporten från Gaza: ” Den 12 mars, år 2015, tillät Israel försäljning av ett fåtal jordbruksprodukter från Gaza till sitt eget territorium, och den 21 september tilläts textilier, möbler och metallskrot från Gaza att säljas i Israel. År 2015, lämnade i genomsnitt 113 lastbilslaster Gaza, jämfört med ett månatligt genomsnitt på 18 lastbilslaster år 2014. Mer än hälften av lastbilslasterna transporterade varor för försäljning på Västbanken, medan resten bar på gods avsett för Israel och utlandet.” 
Motionens påståenden om exporten från Gaza kan alltså ifrågasättas.

Redar för också fram påstående om de sjuka i Gaza: ”Sedan mars 2004 har sjuka palestinier i Gaza förhindrats att få sjukvård i Israel och möjligheterna att distribuera humanitär hjälp har alltid varit mycket begränsade”.
Återigen kan uppgifterna ifrågasättas med information från Gisha men även från FN-organet OCHA.  År 2015 transporterades nämligen 14 900 patienter från Gaza till israeliska och palestinska sjukhus via Israel. I år hittills är siffran uppe i över tio tusen patienter (OCHA). Runt 2315 patienter färdades i september månad från Gaza till Israel (Gisha).

Redar konstaterar i sin motion att ”begränsandet av palestiniernas rörelsefrihet innebär att befolkningen på många år inte kunnat åka mellan Gaza och Västbanken men i längden att befolkningen inte kan röra sig fritt i sitt eget land”. Även här blir det svårt att hålla med Redar i hennes påstående. 181 229 in- och utpasseringar gjordes förra året mellan Israel och Gazaremsan (OCHA). Befolkningen har således kunnat röra sig fritt i den mån säkerheten tillåter det.

Men full rörlighet råder förstås inte. Gazaremsan styrs ännu de facto av terrororganisationen Hamas och både Fatahs och Hamas politiker uppmuntrar sin befolkning att begå terrorhandlingar mot Israels befolkning. Hur menar motionären att säkerheten skall fungera under rådande konflikt med hot från terrororganisationer?

Redar avslutar motionen genom att komma till följande slutsats:
”Sverige har en skyldighet att avråda medborgare, företag och organisationer från allt samröre med bosättningarna vilket kan göras genom ursprungsmärka varor från ockuperad mark. På så sätt kan Sverige stå upp för folkrätten samt verka för en tvåstatslösning byggd på 1967 år gränser med Jerusalem som gemensam huvudstad.”

Men hur bidrar avrådande att köpa israeliska varor från bosättningar och märkning av sådana varor till det som verkligen krävs för att en tvåstatslösning skall vara möjlig:fred, säkerhet och demokrati för alla som är drabbade av konflikten? Hur kan det få det som dagligen bidrar till konflikten, våldsbejakande propaganda i palestinska skolor och media, att upphöra?

Tydligen vill Socialdemokraterna bara pressa Israel till fredsförhandlingar men inte ett dugg den palestinska sidan. Det är som om den palestinska befolkningen och dess ansvar inte fanns i Socialdemokraternas värld.

Källor:

http://gisha.org/graph/2392

http://data.ochaopt.org/gazacrossing/index.aspx?id=1
http://gisha.org/graph/2401
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/ursprungsmark-varor-och-produkter-fran-ockuperad_H4022874

Mahmoud Abbas:”martyrernas blod rätt väg för att uppnå palestinsk stat”

Palestinske presidenten hyllar på nytt öppet terrorister och våldet som redskap för att uppnå en palestinsk stat.

Det var under ett möte under lördagen med avlidne terroristen  Yassir Ziad Hamdunis familj  som palestinske presidenten Mahmoud Abbas uppmuntrade till våldsbejakande extremism. Hamduni genomförde år 2003 ett terrordåd, i vilket han mördade en israelisk civilperson.  Hamduni som avtjänade livstidsstraff i israeliskt fängelse  för terrordådet avled nyligen av stroke under ett träningspass i fängelsets gym.

När terroristens familj togs emot av Abbas i det palestinska presidentresidenset ska han ha beskrivit Hamduni som ”hjälte” och ”martyr” samt betonat att ”martyrernas” blod och deras uppoffringar inte  kommer att  vara förgäves och kommer att vara rätt väg för etablerandet av en oberoende palestinsk stat, med Östra Jerusalem som huvudstad.

 

Abbas nämnde också att fångrörelsen  (rörelse för palestinska terrorister i israeliska fängelser) bidrar till det nationella palestinska projektet.

Hamas ser Women’s Boat to Gaza som ett stöd

Mushir Al Masri stödjer Women’s Boat to Gaza

 

Women’s Boat to Gaza uppmärksammas av terrororganisationen Hamas . Nyligen talade Hamas toppolitiker Mushir al-Masri vid vaka i solidaritet med Women’s Boat to Gaza. Vakan organiserades av Hamas politiska studentförbund ( ”det islamiska blocket”) och studentrådet på Islamiska universitetet i Gaza (IUG) i slutet av september.

På plansch som fanns bakom Al-Masri när han höll sitt tal syns Womens Boat to Gazas  och Hamas studentförbunds emblem  samt följande text översatt från arabiska:

”Vår verkliga belägring är när vi inte finner människor som sympatiserar med oss eller samarbetar med oss för vår sak. Men när människor korsar många hav och många hinder för att nå oss, då skall du veta att vi har rätt.”

Women’s Boat to Gazas försök att bryta Israels sjöblockad mot terrorstyrda Gaza får alltså Hamas att känna omvärldens stöd för organisationens våld, terror och brist på demokrati. Hamas förmedlar nu denna känsla till sin befolkning. Det är därmed bekräftat att terrorns krafter stärks i Gaza genom de seglatser som företagits av västerlänningar för att bryta sjöblockaden..

S-motion vill ursprungsmärka svenska medborgare

 

Hillevi Larsson Foto:Riksdagens Web-tv

Riksdagsledamoten Hillevi Larsson(S) har skrivit en motion med vilken hon  uppmanar riksdagen att göra det lättare för palestinska migranter att bli svenska medborgare. Men inte bara det, Larsson skriver i motionen att  ”palestinska flyktingar och deras ättlingar i Sverige bör dessutom få ett intyg som visar att de ursprungligen kommer från Palestina och inte är ”statslösa.”

Vad intyget skulle innebära i praktiken är oklart men det är ytterst märkligt att Larsson på detta sätt vill peka ut  en särskild grupp medborgare som skulle få intyg på att de inte kommer från Sverige , utan från ‘Palestina’,  trots att många av dem är födda här ”ursprungligen”.

Skälet till intyget anger Larsson är att de svenska medborgarna ska kunna ”resa till hemlandet”. Men vad hindrar svenska medborgare idag från att resa till  de palestinska områdena med svenska ID-handlingar? Är inte svenska relationer till Palestinska myndigheten goda? Och är inte Sverige  hemlandet för svenska medborgare?

En annan fråga man ställer sig efter att ha läst motionen är varför flyktingskap skall gå i arv. Är man ättling till flykting och har svenskt medborgarskap är man svensk medborgare,  inte själv en flykting. Man är därmed inte statslös utan man är svensk. Flyktingskap ärvs inte i Sverige.  Är man medborgare så är man medborgare. Larssons motion tycks vilja göra skillnad på människor beroende på var människors farföräldrar kommer ifrån. Mycket besynnerligt. Vad är det sådant kallas?

Källa: https://data.riksdagen.se/fil/26A454B0-B6CF-4739-BBF2-66E5695D6A85

Women’s boat to Gaza seglar med Hamas

Women’s boat  to Gaza som döpts till Zaytouna-Oliva är ett fartyg på väg mot Gaza. Fartyget  är fullastat med tretton kvinnor, varav två svenskor, bland annat en  vänsterpartist som suttit i Vänsterpartiets styrelse. Under en tidigare  del av rutten,  från Barcelona till Ajaccio,  färdades även Vänsterpartiets europaparlamentariker Malin Björk med fartyget . Passagerarna har en sak gemensamt, nämligen att de vill  bryta Israels blockad av Gazaremsan, ett område som styrs av den av EU terrorlistade rörelsen  Hamas.

Det finns inte bara vänsteraktivister och parlamentariker från Europa med på fartyget. På passagerarlistan står också algeriska parlamentarikern Samira Douaifia. Hon arbetar  för  det algeriska partiet Mouvement de la société pour la pair, även kallat Hamas, som ingår i den islamistiska koalitionen i Algeriet (Alliance de l’Algérie verte). Douaifia är engagerad i familjefrågor  men tycks inte ha mycket till överst för barnkonventionen, västerländsk kvinnokamp mot diskriminering av kvinnor och konventioner mot tortyr. För ett år sedan fällde hon nämligen följande uttalande enligt hennes eget parti:

”Kolonialismen visste att underkastelsen av den arabiska och muslimska världen nuförtiden  inte sker med pistolen utan genom omvandlingen av den arabisk-muslimska identiteten hos individen vilket fick Västvärlden att utveckla lagar för att uppnå sina mål, såsom konventionen om barnets rättigheter, konventionen mot tortyr och konventionen mot all form av diskriminering mot  kvinnor”.

Douaifia menar också att familjenormer hämtade från andra länder än Algeriet inte skall gälla i landet, istället skall alla lagar gällande kvinnor utgå från Koranen. The international Freedom Flotilla Coalition (FFC) som ligger bakom Women’s boat to Gaza skriver på sin hemsida att koalitionen ”respekterar allas mänskliga rättigheter, oavsett ras, kön stam, religion, etnicitet, nationalitet , sexuell orientering , medborgarskap eller språk.”  Gör även den algeriska politikern det, då hon uttryckt sig kritiskt till mänskliga rättigheter tidigare.

Det algeriska Hamas som Douaifia representerar tycks ha starka kopplingar till det palestinska Hamas. I en av algeriska Hamas samlingslokaler hänger nämligen bilder av Hamasterrorister på väggen, och en karta över Mellanöstern där Israel inte finns utmärkt.

Inom ett dygn räknar Women’s boat to Gaza med att ha brutit Israels blockad mot Gaza och nå fram till Gazaremsan.