Aftonbladets ledarblogg ej saklig i sin kritik mot NGO-monitor

2015-08-29

 

Imorgon söndag blir det en Israelmanifestation i Stockholm som anordnas av israelvänner. Politiker från Kristdemokraterna, Moderaterna och Folkpartiet skall delta. En israelisk organisation som heter NGO-monitor ska också tala på manifestationen. Det har upprört Aftonbladets ledarblogg, som går till hård och osaklig attack mot den israeliska organisationen. I ett blogginlägg i fredags skrevs på denna ledarblogg, att NGO-monitor är ”ett slags högljutt kontraspionage för bosättarrörelsen och den yttersta högern i Israel”. Vidare kan man läsa på samma ledarblogg att det ”inte finns utrymme för den tvåstatslösning som är grunden för internationella förhoppningar om fred” i den värld den israeliska organisationen verkar i.

Udden riktad fel

Det första påståendet om att organisationen skulle bedriva kontraspionage för bosättarrörelsen är helt utan belägg. Jag hittar inte något i organisationens rapporter eller uttalanden som stödjer det påståendet. NGO-monitor granskar organisationer som utger sig för att vara humanitära men som i själva verket har en politisk agenda mot Israel. I NGO-monitors arbete ingår precis som i  vårt arbete i Perspektiv på Israel att kartlägga organisationer som arbetar med den svenska staten när sådana organisationer arbetar mot den officiella svenska utrikespolitiken.

Det stämmer (men var det så skribenten på ledarbloggen avsåg?) att i den värld NGO-monitor arbetar så finns inte utrymme för tvåstatslösning, för den värld NGO-monitor måste verka i och kartlägga är en värld av propalestinska och palestinska organisationer som är mot Israels existens som judisk stat och som inte vill se Israel som stat överhuvudtaget. NGO-monitor har gång på gång uppmärksammat svenska myndigheter på att organisationer Sverige har som biståndspartners är mot tvåstatslösning, är mot fredsförhandlingar och i vissa fall sprider antisemitism. Sveriges regering och det svenska generalkonsulatet i Jerusalem är i ständig kontakt med myndigheter, organisationer och politiker som är mot en judisk stat och således är mot tvåstatslösning.

Om Aftonbladets ledarblogg är för en tvåstatslösning är udden riktad fel. Det är mot den svenska regeringen kritiken borde vändas som samarbetat med organisationer som arbetar mot den svenska utrikespolitiken. Organisationer som NGO-monitor och Perspektiv på Israel gör det jobb våra journalister borde göra, nämligen att granska hur  svensk utrikespolitik tar sig uttryck i praktiken.

”Inga klassiska plattformar för extremism?”

Vidare påtalar Aftonbladets blogg att NGO-monitor kritiserat FN och EU, ”inga klassiska plattformar för extremism”, heter det enligt bloggen. Något som är en sanning med modifikation. John Kerry, USA:s utrikesminister har kritiserat FN:s råd för mänskliga rättigheter för att ägna oproportionerligt mycket kritik åt Israel. Två tredjedelar av alla kritiska resolutioner i FN:s kommission för mänskliga rättigheter de senaste fyrtio åren har riktats mot Israel, Mellanösterns enda demokrati, som till skillnad från andra länder öppnar fältsjukhus för fiendens sårade, såsom IDF gjorde för Gazabor förra sommaren när Hamas och andra terrororganisationer dagligen attackerade israelerna. Israel är den judiska staten som gett mer än 700 krigsskadade arabiska grannar från krigets Syrien vård medan rikare länder på den arabiska halvön lyst med sin frånvaro i hjälpinsatser till araber. Israel är den enda stat som varnar sina attackerande fienders civilbefolkning med sms, telefonsamtal och flygblad innan den försvarar sig.

Hundratusentals civila har mördats i inbördeskrigets Syrien. Men hur har världssamfundet agerat? Jo sedan inbördeskriget i Syrien började 2012 har enbart 5 resolutioner tagits fram som berör Syrien. Under samma tid har FN lyft 76 resolutioner mot Israel. I FN sitter 70 stater som inte är demokratier. I vissa av dessa praktiseras till skillnad från i demokratier som Sverige och Israel könssegregation och religiös apartheid.

EU i sin tur har röstat för flera anti-israeliska resolutioner som till exempel resolutionen B8-0277 som säger att Europaparlamentet i princip stödjer en tvåstatslösning och att erkännande av en palestinsk stat ”bör” följa fredsförhandlingar. Alltså fred är inte alltid en prioritet för Europaparlamentet. Dessutom har EU förhandlat fram JCPOA, ett kärnkraftsavtal med Iran som med stor sannolikhet kommer att leda till mer terrorism i Mellanöstern och som på sikt inte hindrar Iran från att bli en kärnvapenmakt. Nog känns EU och FN som plattformar för extremism.

Om svenska politiker och myndigheter verkligen tog till sig av den kritik  NGO-monitor riktar mot hur det svenska biståndet används så skulle  Sverige faktiskt ha en biståndspolitik i de palestinskstyrda områdena som når de mål den svenska regeringen satt upp att nå för biståndet: Fred, demokrati och mänskliga rättigheter.

Om svensk media gjorde sitt jobb och granskade våra svenska makthavare och det svenska biståndet så hade inte organisationer som NGO-monitor och Perspektiv på Israel behövt göra medias jobb. Ledarbloggar kommer att fortsätta baktala oss som granskar svensk utrikespolitik eftersom vi avslöjar journalisters och tidningsredaktioners inkompetens och extremism genom att göra journalisternas jobb.

Tobias Petersson, ordförande för Perspektiv på Israel

De israeliska barnen som badade i den illegala bosättningens brunn

För några dagar sedan intervjuade Uppsala Nya Tidning en svensk som nyss kommit hem från Kyrkornas Världsråds följeslagarprogram (EAPPI) i Judéen och Samarien, ett omstritt område Israel kontrollerar militärt. Området kallas även Västbanken sedan Jordanien ockuperat området 1948. Hur som helst, svensken hade där fungerat som följeslagare för palestinska araber. En följeslagare agerar som observatör i Mellanösternkonflikten. Följeslagarnas närvaro ska enligt följeslagarprogrammets hemsida ”dämpa våldet och främja respekten för folkrätten”.  Med sig hem hade den svenske följeslagaren bilder som publicerades i Uppsala Nya Tidning.

En av bilderna visar israeliska barn som tar sig ett dopp i en brunn. Barnen är från Kfar Tappuah, en judisk bosättning i området. Enligt den svenske följeslagaren ska en kollega från EAPPI ha påpekat för de vuxna som var med barnen att brunnen förser den palestinska byn Khirbet Tana (”Tana-byn”) med dricksvatten.

Det första många läsare spontant känner när de läser artikeln är nog: ”Usch vad hemska de där bosättarna är, de badar ju i de stackars, stackars fattiga palestinska arabernas brunn. Ska nu de stackars araberna behöva dricka bosättarnas badvatten? Det är palestiniernas vatten. Israelerna stjäl arabernas vatten”.

Men ack vad man bedrar sig om man inte ställer kritiska frågor och gör egen research. På den propalestinska människorättsorganisationen ACRI:s webbsida finner jag något intressant. Där skriver ACRI att byn Khirbet Tana aldrig hade några byggnader för boende före Israel tog kontroll över Judéen och Samarien 1967. Byn fanns alltså inte innan området kom att administreras av Israel. De nomadiserande beduiner som idag säsongsvis bor i Khirbet Tana bodde först enbart i omgivningens grottor. Den enda byggnad som fanns i området var en moské.

Israel har med undantag för moskén flera gånger rivit beduinbosättningen. Att Israel har rivit bosättningen är inget märkligt. Varken i Sverige eller i Israel får människor hursomhelst bygga bostäder i grottor eller slå upp tält, hus eller skjul. Den som bygger måste ha statens eller kommunens godkännande för att bygga bostäder och ta mark i besittning. Ett sådant godkännande har inte Khirbet Tanas beduiner fått. Förmodligen saknade de legala ägarbevis. Den beduinska bosättningen är alltså illegal. Anledningen till att Israel rivit bosättningen Khirbet Tana förutom att den är illegalt byggd är att den ligger i  en militär zon i den del av Samarien som tillhör område C. Detta område kontrolleras och styrs helt av Israel. Människor som bosätter sig i militära zoner illegalt utsätter sig för fara. Varken bostäder för judar eller araber är tillåtna där.

De israeliska barn som badade i en illegalt byggd brunn  som byggts av beduinska bosättare stal alltså inte några palestinska arabers vatten eller tog sig friheten att bada i en vattenkälla som är godkänd att använda för dricksvatten av myndigheter. Barnen gjorde alltså inget fel eller illegalt. Det illegala i detta fall är den beduinska bosättningen Khirbet Tana.

Iranavtalet innebär en öppning för Fatahs och Hezbollahs terrorism mot Israel

Det så kallade Iranavtalet eller JCPOA som det också heter innebär att Iran ska begränsa sitt kärntekniska program i utbyte mot att sanktioner mot den Islamiska Republiken hävs. Så ska världen undgå ett kärnvapenkrig hävdar USA:s president Barack Obama. Om sanktionerna hävs innebär det att Iran kommer att att få tillgång till 100 miljarder dollar i frysta intäkter som ligger och väntar i banker i asiatiska länder. Handeln med Iran antas öka och detta förväntas också skapa nya jobb i Sverige. Före sanktionerna infördes mot Iran fanns 270 svenska företag i Iran, idag färre än 50.

Om det nya Iranavtalet skulle träda i kraft enligt planerna någon gång i mitten av nästa år så innebär det också att Iran kan satsa mer pengar på terrorism i Mellanösternregionen. Irans andlige ledare Khamenei betonade i ett tal i november förra året Irans militära stöd till ”sina bröder i Gaza” och propagerade för att även Västbanken skulle beväpnas.

Snart väntas ett besök i Iran av Palestinska myndighetens president Mahmoud Abbas som ju regerar just på Västbanken. Det rapporterades i  förra veckan i Palestinska myndighetens egen tidning, Al-Hayat Al-Jadida. Nyligen sände Abbas också ett sändebud till Iran med ett personligt brev till Irans president Hassan Rouhani. Samtidigt har Abbas parti Fatahs militanta gren i Gaza, Al Aqsa-martyrerbriggaderna, bett Iran om ekonomiska medel för att bygga terrortunnlar in i Israel rapporterar iranska tv-kanalen Al-Alam.

 

Medan USA:s president Barack Obama hoppas att Iran ska satsa på att bygga upp sin ekonomi istället för bygga upp förråden hos terrorgrupper som Hezbollah, Al Aqsa Martyrbrigaderna och andra jihadistgrupper och medan EU:s höga utrikespolitiska representant Frederica Mogherini försöker få européerna att hoppas att avtalet ska bli en katastrof för ISIS , så gnuggar terroristgrupper händerna runt om i Mellanöstern och hoppas få betydligt mer stöd från ett mäktigare Iran. Gemensamt har de alla att de vill krossa Israel, Mellanösterns enda fungerande demokrati och världens enda judiska stat.

Nyligen publicerade Khamenei på sin hemsida att Irans politik i Mellanöstern innebär att  ”skydda motståndet” det vill säga Hezbolllah som Khamenei kallar en ”lojal och osjälvisk motståndsgrupp”. Khamenei skriver också att oavsett om avtalet godkänns eller ej så kommer Iran inte att överge sina vänner i regionen. Klart är i att Iran har mycket större möjligheter att hjälpa sina terroristvänner i regionen genom Iranavtalet. Avtalet skulle i så fall kunna leda till att andra länder i regionen som är Irans fiender som Saudiarabien börjar kärnvapenupprustning. Spänningarna i regionen ökar.

Att terrorgrupper kan få mer vapen innebär mer våld och mer flyktingar i Mellanöstern. Kaoset ökar vilket är precis vad Iran vill för att till slut kunna dominera hela regionen. Och då kan inte svenska utrikesministern Margot Wallström driva någon feministisk utrikespolitik i regionen. Snacket från svenska regeringens sida att avtalet skulle kunna öppna upp för att kunna kritisera Iran för dess brist på mänskliga rättigheter är bara fina tomma ord.

Wallström har haft gott om tid på sig att kritisera Palestinska myndigheten för bristen på mänskliga rättigheter där men hon har totalt ”misslyckats”. Regeringen lovade i höstas EU-nämnden att ta upp HBTQ-personers rättigheter med Abbas under hans besök men har inte levererat några resultat. De mänskliga rättigheterna för HBTQ-personer finns på regeringens agenda men så långt ner att man inte kunnat ta upp frågorna än.

Chanserna är alltså lika med noll att Sverige kommer anmärka varken på Irans stöd  till terrorismen i området eller dess brist på mänskliga rättigheter. Istället kommer en ökad svensk handel med Iran möjliggöra mer terrorism och skapa mer flyktingar i Mellanöstern om kärnenergiavtalet träder i kraft. Mer terrorism i Mellanöstern brukar till slut betyda mer terrorism i Europa.

 

Gransklöst Sverige när terrorism kopplas till svenska politikersfären

Svenska medier borde värna demokratins värderingar. De borde vilja granska våra makthavare idag oavsett vad det gäller. Det vill de inte. De avslöjade inte självmant att Socialdemokraterna hade träffat politiker från Fatah som hyllar terrorister. När jag avslöjade här på min blogg att Socialdemokraterna bjudit in en Fatah-politiker vid namn Nabeel Shaath som hyllat Hamas terrorister, så skrev jag också debattartikel till borgerlig liberal media. Den refuserades. Och röd media svarade inte ens tillbaka. Det var Aftonbladet, vars ledarblogg själv hyllat honom som ”frihetskämpe” som till slut skrev en kort artikel om Shaath och kopplingarna till terrorism. Men artikeln skrevs efter att min bloggartikel om Shaath redan hade delats över tusen gånger. Borgerlig liberal media vägrade ta in min debattartikel om Shaath även efter att Aftonbladet hade publicerat sin debattartikel. De tar inte heller in debattartiklar där jag avslöjat svenska makthavares antisemitism och lögner om Israel. Inte heller hade de plats för en artikel om hur svenska skattebetalares pengar går till terrorister via biståndet. Det spelar inte någon roll om man lägger all fakta, alla uttalanden och rapporter på bordet.

Borgerliga journalister som vill granska jihadism har fått flytta ut sådan granskning till sina personliga bloggar. Är det så att liberala medier är rädda? Tar de inte sitt uppdrag att granska våra politiker och fenomen som terrorism och jihadism på allvar? Finns det liberala medier idag som slåss för att försvara de liberala värderingarna och står upp helhjärtat för liberala demokratier? Syns det på ledarsidorna anno 2015?

Kanske de så kallade socialkonservativa medier som finns i Sverige tar sitt granskande uppdrag på allvar?  Men har sådana medier på egen hand nystat i den svenska biståndspolitiken som göder terrorism i Mellanöstern?  Har dessa medier gjort granskande reportage om svenska politikers kopplingar till terrorism? Ställer sig denna media kritisk till Iranavtalet som riskerar att föda mer terrorism och skapa fler flyktingar? Det har vi ännu inte sett.

Public service då? I Samhällets tjänst ska ju public services medier vara. Där tycks åsiktskorridoren dock vara som smalast. Inte en enda debattartikel har jag fått publicerad där  för att bemöta lögner mot Israel eller avslöja palestinska makthavare och terrorismkopplingar till Sverige. Public service gör därmed inte sitt jobb.

Jag skriver om internationella frågor och granskar våra politikers kopplingar till terrorism som drabbar den lilla staten Israel. Då finns tydligen inte debattrummet i varken public service, borgerligt liberal eller socialkonservativ media. Bara när terrorismen knackar på journalisters egen dörr som i Charlie Hebdo-fallet eller då terroristerna står i Svea rikes egen farstu så blir terrorismen intressant för våra svenska journalister och tidningsredaktioner tycks det som.

Borgerlig och socialkonservativ media har vi bara i ekonomiska frågor. Röd media håller om sina vänner i politiken och public service har jag gett upp att kontakta. Det är nog så att i ett land där en värdegrund och tradition knuten till nationen saknas och motarbetas, saknas också de värderingar som gör att medierna ser det som en plikt att bekämpa just det jag granskar under lupp: terrorism, islamism och korrupta politikers kopplingar till dessa fenomen i tiden. Utan en press som vill granska de här sakerna jag granskar så kommer vi nog heller inte se ett Sverige som klart och tydligt tar ställning för demokratiska värderingar. Jag som skriver om Israel ur ett mer nyanserat och positivt perspektiv samtidigt som jag kritiserar palestinska makthavare kommer aldrig att ha en chans att jobba inom svensk media trots att jag studerat journalistik. Jag har brutit för många tabun.

Vi som vill granska de svenska kopplingarna till terrorism får helt enkelt vända oss till utländsk media där det går bättre att få debattartiklar publicerade.

Även när Israel tar i med hårdhandskarna mot israeliska terrorister sprids lögner om Israel

En lögn om Israel sprids i sociala medier

Lögner är inte sällan förekommande om Israel i sociala medier. Ibland har till exempel bilder från krigets Syrien dykt upp på propalestinska sidor men påståtts vara från Gaza. I andra fall har Pallywood, de palestinska propagandamakarna, varit framme och iscensatt våldsamma scener som de sedan sprider och falskeligen anklagar Israel för.

Här (bilden ovan) är ytterligare en lögn som sprids nu och som delats i sociala medier av tusentals personer på Facebook. Lögnen: Bara sex månaders fängelse för terrorattack (förmodligen utförd av israeler) som ledde till att en baby brändes till döds i arabiska byn Duma i Samarien.

Sanningen: Israeliska myndigheter har valt att använda ”administrativt förvar” för tre extremister med israeliskt medborgarskap: Meir Ettinger (bilden), Eviatar Slonim och Mordechai Meyer. De fängslade misstänks för att vara involverade i en olaglig organisation, ”Revolten”, som uppmanar till våldsamheter mot kristna platser och palestinska mål.

Administrativt förvar är ett sätt för rättsväsendet i Israel att kvarhålla personer som misstänks för terrorverksamhet, då det saknas tillräckligt stark bevisning mot de misstänkta för att kunna fälla dem i domstol. En person kan hållas kvar i administrativt förvar i upp till sex månader och sedan förlängs arresten per automatik i  ytterligare sex månader, utan att den arresterade behöver få sin sak prövad i domstol. De tre extremisterna avtjänar alltså ingen fängelsedom utan hålls istället kvar i fängsligt förvar på obestämd tid. Förmodligen kommer snart bevisning kunnas läggas fram mot dem för eventuell inblandning i brottslig verksamhet. Då inleds rättegång som kommer att resultera i att de skyldiga bakom attacker mot kyrkor och mordbranden i Duma får avtjäna långa fängelsestraff.

Tilläggas bör att Ettinger är sonson till Meir Kahane som grundade ett rasistiskt israeliskt parti som sedan länge är förbjudet i Israel just därför att det var ett rasistiskt parti. Ettinger är sedan tidigare på grund av sina extremistiska idéer förbjuden att vistas i Jerusalem samt Judeen och Samarien. Så hårt går israeliska myndigheter till väga mot sina egna medborgare som hotar säkerheten och begår brott. Det israeliska rättsväsendet gör absolut ingen skillnad på om offer eller förövare är av judisk eller arabisk härkomst. Alla behandlas lika.

Det intressanta är att när Israel tar till radikala metoder för att bekämpa terrorism som begås av israeliska medborgare mot palestinska civila så lyckas propalestinska krafter vända det mot Israel genom att ta till lögner och halvsanningar. Lögnerna skapas av de propalestinska krafterna för att dessa inte tillåter en nyanserad bild av ett Israel som även tar i med hårdhandskarna mot sina egna medborgare som begått brott eller misstänks för brott.

Palestinian Media Watch (PMW) skrev nyligen en debattartikel i Jerusalem Post där de tar upp terrorbrotten mot palestinska barn och ställer dem i kontrast till terrorbrott mot israeliska barn. Sedan Palestinska myndigheten (PA) kom till har 2 palestinska barn mördats av israeliska terrorister. Samtidigt har nära 200 israeliska barn mördats av palestinska terrorister, skriver PMW. Inte en enda av de palestinska terrorister som mördat israeliska barn har fördömts av PA,  inte heller har palestinska terroristers barnamord kallats terrorism av PA:s president Mahmoud Abbas. Medan Israel och dess premiärminister Benjamin Netanyahu alltid fördömt terrorism oavsett från vilken sida terrorismen kommer så har PA sanktionerat och belönat palestinsk terrorism mot civila israeler, även mot barn.

Bristernas i Brås hatbrottsrapport

”Alis sekt” klottrat på en lokal för kristna assyrier. Ett klart kristofobiskt brott

Den 5 augusti släppte Brå sin årliga rapport över anmälda hatbrott 2014. De hatbrott som ökar mest sedan förra rapporten är kristofobiska hatbrott (75% ökning), följt av vad Brå betecknar som islamofobiska hatbrott (50% ökning) och antisemitiska hatbrott (38% ökning). Brå har sammanställt en gedigen rapport på 148 sidor men den har brister.

En allt mer intressant hatbrottskategori med ökat antal anmälda hatbrott är andra antireligiösa hatbrott som förra året uppgick till 160 fall.  Sedan 2011 har dessa hatbrott sjudubblats. Dessvärre har Brå i denna kategori klumpat ihop till exempel hatbrott mot hinduer från andra religiösa grupper med hatbrott mellan shia och sunni.

Brå skriver i rapporten att andra antireligiösa hatbrott definieras som:

”Rädsla för, fientlighet eller hat mot en religion/trosuppfattning och personer som tillhör religionen/trosuppfattningen, förutom islam, juden- dom eller kristendom, och som aktiverar en reaktion mot religionen/ trosuppfattningen, dess egendom eller institutioner eller den eller dem som är, eller uppfattas tillhöra, en religion/trosuppfattning eller som är, eller uppfattas vara, representanter för denna.”

Men samtidigt skriver Brå att kategorin andra antireligiösa brott även innefattar hatbrott där de inblandade tillhör olika riktningar inom samma grundreligion. Det råder alltså oklarheter kring vad Brå egentligen menar. Det vore bättre om ”andra antireligiösa hatbrott”  splittrades upp och kategoriserades och redovisades separat. Hatbrott som riktar sig från en religiös inriktning inom en religion mot en annan inom samma religion skulle då skiljas från fall där hatet riktar sig mot en helt annan religion.

Kristofobiska hatbrott klumpas ihop med andra antireligiösa hatbrott

De kristofobiska hatbrotten har tredubblats i antal de senaste fyra åren skriver Brå. Hur många kristofobiska hatbrott som begåtts på en viss ort eller i visst län får vi dock inte veta. De kristofobiska brotten räknas nämligen ihop med ”andra antireligiösa hatbrott” när man slår ut hatbrotten per län. Något som dock är tydligt är att Skåne län står ut i mängden när det gäller anmälda kristofobiska och andra antireligiösa hatbrott. Trots att Skåne län bara är rikets tredje största län så har detta län under 2014 med 86 anmälda kristofobiska och andra antireligiösa hatbrott fler sådana anmälda hatbrott än rikets näst största län Västra Götalands län, som ”bara” har 80 hatbrott i samma kategori .

Asylboenden inte detsamma som uteställen 

De kristofobiska brotten sker oftast på en religiös plats eller på ”övriga platser”. Här ser vi en annan brist i rapporteringen. I övriga platser ingår till exempel asylboenden och uteställen. Samhället har ett ansvar att se till att asylboenden inte blir skådeplats för brott medan näringsidkaren som driver ett uteställe har ansvar att inte främja brott inom den verksamhet han/ hon har ansvar för. Ansvar kan alltså utkrävas olika beroende på brottsplats. Eftersom det är en stor skillnad på om brotten sker på asylboenden eller uteserveringar så borde även posten ”övriga platser” splittrats upp så vi kan se var brotten begås när så många av brotten begås på ”övriga platser”.  Detta har konstigt nog gjorts för rasistiska och främlingsfientliga brott trots att brott på asylboenden och uteställen bara uppgår till 1% respektive 2%.

BDS är antisemitism men inte i svenska myndigheters statistik

När det gäller antisemitismbegreppet i Brås rapport hade det varit önskvärt om Brå varit mer uppdaterad. Det aktade Simon Wisenthalcentret som kartlägger antisemitism har gått ut med rapporter om att antisionism och BDS är uttryck för antisemitism. Men Simon Wiesenthalcentret är inte referenskälla för Brås rapport. BDS nämns inte som begrepp och  hur Brå ser på antisionism är inte tydligt uttryckt.

I Tyskland är det förbjudet att säga ”död åt Israel”. I Sverige är sådana uttryck och BDS en del av den politiska diskursen. Biståndsorganisationer som bedriver BDS får del av biståndsmedel och kommuner som Malmö stad upplåter sina lokaler åt BDS-rörelsen. Samtidigt låter svenska toppdiplomater och politiker sig fotograferas med ”gåvor” i form av kartbilder där den judiska staten utraderats.

Brå skriver ”det är viktigt att skilja på när en stat kritiseras för sin politik och när händelserna tar sig antisemitiska uttryck riktade mot den judiska folkgruppen”.  Inte sällan innehåller kritik mot Israel lögner mot den judiska staten. Lögner mot Israel är följaktligen inte antisemitism enligt Brå. Fall där anmälaren anmärkt på att att Israel utmålas som apartheidstat gillas alltså inte dessvärre. Men det svenska rättsväsendet brister även där antisemtism uttrycks direkt mot det judiska  folket. Det finns polisanmälningar jag tagit del av där antisemitiska uttryck har förekommit på arabiska mot judar som folkgrupp utan att detta lett till domstolsärende.  Även när det gäller antisemitiska hatbrott utmärker sig Skåne län som har nästan lika många anmälda antisemitiska brott (48) som Västra Götaland (50).